Hitta tillbaka till mitt stora intresse

Hitta tillbaka till mitt stora intresse

Bli tvungen att gå utanför min komfortzon.

Ibland börjar det som ger dig mest inspiration i livet – som leder dig vidare till en helt ny väg och förändrar dig för alltid – med något obetydligt och helt banalt. För mig handlade det om att jag hittade tillbaka till mitt stora intresse– genom en amerikansk helgdag som var helt ny för mig. Thanksgiving!

 

Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att den här amerikanska helgdagen skulle vara den utlösande faktorn som fick mig att börja springa igen … och att kunna bocka av en av de största punkterna på mitt livs bucket list.

 

Så här gick det till: Min värdfamilj firade Thanksgiving hemma hos sig förra året, och alla deras släktingar från hela USA kom dit för att äta middag. Vi var ungefär 25 personer (tre generationer), däribland jag själv, den österrikiska au pair-tjejen. Eftersom Thanksgiving går ut på att äta en massa mat bestämde sig min värdfamilj för att anmäla oss allihop som en familj till ett femkilometerslopp som heter The Turkey Trot i staden där vi bodde. De visste att jag gillade att springa och eftersom jag inte ville göra dem besvikna började jag träna under de sista tre veckorna för att förbereda mig inför loppet.

 

Faktum är att jag inte hade varit så intresserad av att träna förrän då. Det var tråkigt och jobbigt. Och en annan mindre rolig detalj: startskottet för loppet skulle gå kl. 7.30 en dimmig, kall novembermorgon. Inte det mest inspirerande vädret precis.

 

Även om jag avskyr att gå upp tidigt på morgnarna var det omöjligt att dra sig ur, så jag intalade mig att så fort jag hade klarat av mina fem kilometer fick jag äta all den goda maten som väntade där hemma, utan att oroa mig över om jag skulle gå upp i vikt. Ett knep som fungerade!

 

Plötsligt var det Thanksgiving och jag var tvungen att gå upp tidigt för att delta i loppet. Och här börjar den riktigt roliga delen: Det var en väldigt dimmig och kall morgon, så värdbarnen var inte så sugna på att åka hemifrån som vi hade hoppats. Därför stannade minstingen hemma med min värdmamma, medan min värdpappa försökte övertyga mitt äldre värdbarn att delta ända tills vi kom fram.

 

Men till slut blev det bara jag som bestämde mig för att delta i loppet. Jag förberedde mig för loppet och tänkte för mig själv: – Jag vill göra dem och mig själv stolta genom att pusha mig själv och springa för oss som familj.

 

Även om det kanske låter löjligt, så var det faktiskt det som gjorde att jag fick tillbaka glädjen för att springa och träna. När jag gick i skolan hände det att jag tyckte det var kul med löpning, men det kändes ändå alltid som en plikt för att hålla sig i form, och inte som att jag verkligen gillade det.

Hitta tillbaka till mitt stora intresse

Men något förändrades inom mig – nu gillade jag det verkligen och insåg hur kul det kan vara med löpning.

Det var så roligt att delta i det där loppet för jag hade aldrig varit med på någon löpartävling innan, och jag insåg att energin från alla åskådarna och deltagarna var fantastisk och nästan obeskrivlig.

 

Efter detta anmälde jag mig till andra lopp också, till exempel en skumlöpning (där man springer genom skum), ett fjärde juli-lopp genom min nya hemstad och ett lopp för att samla in pengar till ett av mina värdbarns skola. Det ena loppet ledde till det andra, och så blev det så att jag besökte New York City på min födelsedag den första helgen i november med min bästa vän Julia (som också var au pair!). Och just den här dagen råkade det vara New York City Marathon.

 

Självklart tittade vi på löparna och peppade dem, och jag sa – mest på skoj – att jag absolut ville vara med om det där loppet en dag, och att jag skulle springa just det här maratonloppet. Min vän och jag skrattade mest bort det just då, men en liten tanke slog rot i min hjärna att det var en upplevelse jag ville vara med om, och något jag drömde om att få göra.

 

När jag 2017 hade åkt tillbaka hem igen efter min tid som au pair insåg jag att om jag vill uppnå något, så måste jag bara göra det, vad som än krävs.

 

Så för att göra en lång historia kort: Jag bestämde mig för att delta i 2018 New York City Marathon! Jag var redo att bevisa för världen och mig själv att jag kunde klara det, även om jag kanske inte ser ut som den typiska maratonlöparen med en perfekt kroppsform och vikt.

Hitta tillbaka till mitt stora intresse

Om man är tillräckligt viljestark kan man ta sig till platser och klara saker, oavsett vad det är eller hur ouppnåeliga de kan verka.

 

Nu kan jag med stolthet säga att jag klarade det och lyckades ta mig igenom NYC maraton utan skador, kramper eller att tappa orken på 5 timmar och 28 minuter. Jag vet att det inte direkt är den bästa tiden jämfört med de snabbaste löparna, men mitt mål vara bara att klara mig igenom hela loppet – och det gjorde jag!

Hitta tillbaka till mitt stora intresse

Hela upplevelsen var helt otrolig och obeskrivlig. Det kändes som en enorm fest och hyllning till hela staden, och man får känslan av att hela NYC är stolt över dig. Särskilt dagen efter när man får alla komplimanger eftersom man går omkring med medaljen runt halsen hela dagen.

 

När jag hade korsat mållinjen kändes det som om jag skulle kunna erövra allt i mitt liv, oavsett vad som händer. Och precis i det ögonblicket kändes det som om jag hade tagit ett jättesteg i min personliga utveckling.

 

En saker är säker: Jag kommer aldrig i livet att glömma den erfarenheten, och det hela började med ett simpelt Turkey Trot den 24 november 2016, tack vare min värdfamilj! Visst är det lustigt hur saker och ting kan bli!

 

Varje år när Thanksgiving närmar sig minns jag hur tacksam jag är att den här kedjereaktionen ledde mig dit jag är i dag. Och om någon hade sagt till mig för två år sedan att jag skulle springa 42,195 kilometer och lyckas klara det helskinnad, skulle jag absolut bara ha skrattat åt dem. Men efter ett år som au pair finns det inget som kan stoppa dig – och inget du inte kan klara av. Ta dig ut ur din komfortzon och ”spring iväg”! Man vet aldrig vad livet har att erbjuda.

    A line drawing of a gumball machine

    Dela dina upplevelser!

    Vi letar just nu efter engagerade content creators som vill bidra till vår blogg. Skicka in din historia idag och ge andra en förstahandsinblick i au pair livet!

    Saiba mais